17 juni 2011

En lätt blogg-paus har passerat och jag är tillbaka efter två, minst sagt spännande dagar! :p

I onsdags så bakade jag och mina homies (Markus och Johan) rabarberpaj. Allt var frid och fröjd, måkade i oss paj och glodde på pensionärsjävlar. Mittiallt kände jag mig ordentligt illamående och gick till sängs (old fashion). Två, tre eller kanske fyra timmar senare fick jag upp allt genom strupen, mindre trevligt! Stannade därför hemma från jobb igår och låg på soffan hela dagen och hela kvällen. Vågade inte äta nåt och drack alldeles för lite skulle det visa sig senare.. (spänningsmusik)

Iaf när Jimmy kom senare på kvällen, satt vi i vardagsrummet som normalt och pratade lite och kollade ut genom fönstret, så såg Jimmy en bil som åkte väääääldigt sakta på vägen. Två sekunder efter att vi hade börjat diskutera vad det var för kuf som gled runt hörde vi en smäll. Han hade backat in i ett träd och körde sen snabbt därifrån. Tre sekunder senare hör vi brak och brum (?!) och hoppar på cyklarna för att tryna (åland-style). Då har han, av andra personers berättelse, kört så långt ner i diket att han borde ha fastnat där, men haft så hög fart att han typ flugit upp igen. Vi bikade vidare och träffade på ytterligare en person som sett hur människan stigit ur bilen och pissat ner sig, duhuktigt sten!! Samtal till alarmcentralen ringdes då hörde vi ännu mer bang och brak!! Sen ingenting. Fort som attan cyklade vi upp till butiken, där hade han kört i dik och folksamlingen hade redan börjat. Han hade sån offantlig tur, för han hade precis kommit emellan ett träd och en busskur efter att han kört över en refug och en trafikskylt. Ja, jisses! Brandkåren, polisen och ambulansen kom till platsen och när dom bar in den fulla gubben i ambulansen så tyckte Jimmy att vi skulle prata med polisen, så vi rullade dit våra cyklar och då började jag känna mig illamående, kallsvettig och det började flimra framför ögonen. Jag kollade på Jimmy och sa: "jag tror nog jag håller på och svimmar nu". Sen vaknade jag upp på marken i brännässlorna. Så sjukt! Dom som va där sa att min blick hade blivit helt tom och sen när Jimmy såg att jag höll på o tippa av cykeln så tog han tag i mig och sen lyfte han ner mig på marken. Så stört obehagligt! Kändes som att jag drömde och sen hörde jag massa röster och så när jag öppnade ögonen så stod det typ 5-6pers och kollade på mig. Men det måste ha varit vätske- och näringsbrist. Usch, så jag fick skjuts hem av Mackes syrra och när jag kollade mig i spegeln såg jag ut som ett spöke

Idag är jag på jobb igen iaf, för jag känner mig ändå lite bättre. Dricker dock myyyyyycket vatten hela tiden, för jag känner mig nog fortfarande lite skakis. Ikväll tänker jag unna mig en öl, för att det har varit så synd om mig :p men det blir nog lugnt!

Ja, inlägget är nog tillräckligt långt nu. Heido!

Inga kommentarer:

bloggar

Bloggarkiv